gsystrar

jag undrar varför jag är så här. Varför tar jag datorn längst in i biblioteket, varför går jag omvägar och typ tycker det är jobbigt om folk frågar vart jag ska eller var jag har varit. Det är när man är utan någon alls som man känner som det märks hur man är. Jag känner mig ful och instängd och ser suddigt också och kläderna pssar dåligt, dom sitter bättre när töserna är med. Fast i övrigt trivs jag jättebra och längtar knappt hem plus att hon jag bor med är perfekt. Det typ bara det att jag inte tål människor som inte kan mig typ. Tänk om dom förväntar sig att jag inte ska va så konstig som jag ändå är. Erik känner mig iallafall.

emelie